Läser in

Posts by filippa

Rockens symboler och kännetecken

Förutom musiken och kläderna finns det flera saker som gör att man kan känna igen ett hårdrocksband eller en hårdrockare för just vad de är. Det handlar om vissa symboler och kännetecken som har blivit så nära förknippade med rocken som musikgenre att det inte går att ta miste på vad de står för – ren och skär metal.

Det gäller till exempel det handtecken som kallas för ”corna”, från det italienska ordet för ”horn”. Gesten har sitt ursprung i länderna kring medelhavet, där den användes (och används, av den äldre generationen) för att skydda sig mot det onda ögat. Gestens koppling till rock och hårdrock uppstod på 1970-talet. Det sägs att det var Ronnie James Dio, rocksångaren som bland annat medverkade i Black Sabbath, som använde tecknet för första gången, och tog för vana att utföra gesten på sina livespelningar. Han lär ha lärt sig tecknet från sin italienska farmor. Från Dio har gesten sedan blivit så vidspridd inom hårdrockskulturen att man på de flesta rockkonserter idag brukar se hela skogar med corna-händer i luften.

Något annat som är vanligt att se vid hårdrockskonserter, både på scen och i publiken, är headbangande. Att headbanga innebär att man kastar med huvudet upp och ned i takt till musiken. Ofta blir effekten av detta förstärkt av hårdrockarnas långa hår, även om det går utmärkt att headbanga även om man har kort hår. Den imponerande rörelsen har dock sitt pris, då det är förenat med vissa hälsorisker att headbanga. Man riskerar till exempel att drabbas av hjärn- och nackskador, och en undersökning har visat att det finns ett samband mellan headbangande och tromboembolism i basartären. Detta kommer dock med största sannolikhet inte att avskräcka rockfans från att kasta med huvudet på nästa hårdrockskonsert. Om man däremot vill försöka sluta med headbangandet för att skona sitt huvud, kan det vara en bra påminnelse att ha keps på huvudet när man går på konsert – då kan man inte kasta med huvudet utan att den flyger av. På Medtryck.com kan du dessutom beställa en keps med tryck föreställande loggan från ditt favoritband på, så att du ändå kan gå på konsert i stil.

En hårdrockssymbol som syns på papperet snarare än i verkligheten är de diakritiska tecken som förekommer i många bandnamn. Diakritiska tecken är de prickar, streck, cirklar och andra små tecken som förekommer över eller under bokstäver i olika språk, till exempel över svenskans ”å, ä, ö” och över spanskans ”ñ”. När det kommer till hårdrock är det just prickarna som har fått vidspridd användning, så pass att de har fått särskilda smeknamn: ”heavy metal-prickar” eller ”rock dots” (ibland skrivet ”röck döts” av humoristiska skäl). Hos majoriteten av alla hårdrocksband som använder dessa prickar i sina namn, har de ingen påverkan på uttalet av namnet – prickarna används med andra ord endast av dekorativa skäl. Som exempel på bandnamn där prickar förekommer utan att påverka uttalet kan nämnas Blue Öyster Cult (som sägs vara det första bandet att använda prickarna på detta sätt), Motörhead, Crashdïet och Mötley Crüe. Särskilt det sistnämnda exemplet har lett till lustiga missförstånd, till exempel då bandet vid en konsert i Tyskland fick höra hur publiken ropade ”mötli cry” i kör.

Exakt varför bruket av prickarna har blivit så populärt är inte helt klart – antagligen påminner de om vikingar, germaner, gotik och andra associationer som hårdrocksband ofta vill efterlikna. Sannolikt fungerar dessa associationer bättre i USA (många band som använder sig av diakritiska tecken är amerikanska) än de gör i faktiska germanska länder, som de skandinaviska länderna och Tyskland.

Hårdrockens mode

Hårdrocken har, precis som många andra musikgenrer, länge förknippats med en särskild klädstil och en särskild typ av mode. En sak som karakteriserar hårdrockare är till exempel det långa håret, som är perfekt för att få ut maximal effekt av att headbanga. Det är dock inte på grund av headbangande som hårdrockare ofta har långt hår, utan på grund av att genren utvecklades av människor som var unga på 1960- och 1970-talet – det vill säga av unga män som de i Black Sabbath, Deep Purple och Led Zeppelin. Under dessa årtionden var det inte allmänt accepterat i samhället att män hade långt hår, och som ett sätt att göra uppror mot de äldre generationerna lät de därför sitt hår växa långt. Det är något som hårdrockare har fortsatt göra även efter att det har blivit fullt normalt för män att ha långt hår, och ”man bun” till och med blivit trendigt.

Förutom håret finns det andra aspekter av hårdrocksmodet som är typiskt för just hårdrockskulturen. Nitar är till exempel en vanligt förekommande accessoar, liksom tatueringar (om de kan kallas för en accessoar). Plaggen som hårdrockare bär utgörs ofta av jeans, jeansjackor, jeansvästar eller läderjackor, och de kompletteras vanligtvis med tygmärken och t-shirts med bandloggor på.

Hårdrocksstilen och att vara hårdrockare är dock mycket mer än att bara bära kläder med bandlogotyper. Det var något som H&M blev varse när de lanserade en serie tröjor med bandloggor som Metallicas på – samt en rad bandlogotyper för band som egentligen inte existerade. Metalfansen reagerade på detta med upprördhet, och många såg det som ett hån mot metalfolk. Så som Henri Sorvali från hårdrocksgruppen Finntroll uttryckte det: ”Metal är mer än ”coola” loggor på kläder.

Hårdrock är med andra ord en livsstil, och om man har en rockig stil när det gäller ens kläder, vill man därför sannolikt hålla samma stil till exempel när det gäller ens inredning, och låta hemmet gå i svarta toner med inslag av silver och grått. På Fyndab.com hittar du inredning för alla rum i hemmet, i en mängd olika stilar, så att du kan vara lika rockig när du är ute på stan som hemma i soffan.

Rock på scen

Hårdrock och metal har länge förknippats med spektakulära scenframträdanden, där pyroteknik och eld ofta bara är förnamnet. Vissa band står dock ut från mängden även i hårdrockskretsar, då de använder alla tillgängliga medel för att göra sina spelningar minnesvärda.

Det finns till exempel sannolikt inget band idag som gör hårdrockens kopplingar till satanismen och det ockulta så tydliga som svenska Ghost, som står på scen iförda kläder som liknar en satanistisk påve och hans följare. Papa Emeritus, som denna påve heter, bjuder också upp ”sisters of sin”, det vill säga Ghosts egen motsvarighet till nunnor, på scenen, för att dela ut nattvard.

Ett annat band som har tagit scenframträdanden till det extrema är Rammstein, vars pyroteknik är något utöver det vanliga. På en Rammstein-konsert kan man till exempel förvänta sig att se tiotals meter höga flammor, masker med inbyggda eldkastare och stora stålvingar som sprutar ut eld från sidorna. Både maskerna och vingarna bärs av bandmedlemmarna själva, vilket gör deras shower både imponerande och farliga.

Det går självklart inte heller att undvika att nämna Kiss i detta sammanhang, som redan på 1970- och 1980-talen bjöd sin publik på enastående framträdanden som innehöll allt från klassisk pyroteknik till rykande gitarrer och svävande trumset. Dessutom gjorde bandet själva en del stunt som förhöjde showen, som att spotta blod och spruta eld. Självklart var själva bandets kostymer också en del av showupplevelsen, med deras platåskor, silvriga och svarta kläder och vitsvarta sminkning. Gene Simmons var sannolikt en upplevelse i sig på scen, med attityden och tungan.

Om du själv vill göra dina framträdanden i köket (eller kanske i sovrummet?) lite extra uppseendeväckande, ska du investera i en gräddsifon, som du till exempel kan köpa på Partykungen.se. Det är kanske inte riktigt lika imponerande som en eldkastare, men betydligt säkrare.

Punkrock – politisk musik

Punken är en musikgenre som växte fram ur socialt missnöje, och som således alltid har haft sina rötter i politiken. De första punkbanden skapade sin musik i garage, och genren har alltid behållit det ”enkla” och råa soundet som ofta förknippas med garageband, med bara de allra nödvändigaste instrumenten och hård, snabb sång. Namnet ”punk” kommer från det ord som amerikanska journalister använde för att sammanfatta och beskriva den framväxande musikaliska rörelse som sedermera skulle bli det vi kallar för just punk.

Det var dock inte bara i USA som punken växte fram. Faktum är att den utvecklades mer eller mindre samtidigt i USA, i Storbritannien och i Australien, under den första halvan av 1970-talet. Det var framförallt i Storbritannien som punken blev en politisk musikgenre, då allt runt punken (från låttexterna till bandens utseende och beteende) blev ett slags uppror mot samhället och etablissemanget; man ville chocka och provocera. Exempel på brittiska punkband från denna era är Sex Pistols, The Clash och The Damned. På andra sidan Atlanten var det band som The Ramones, New York Dolls och Television som representerade den nya musikaliska och politiska rörelsen.

Om punken hade fötts idag hade banden sannolikt skrivit låttexter om några av dagens viktigaste politiska frågor, som hållbarhet och de miljöproblem världen står inför. Om du själv är en av dem som propagerar för betydelsen av dessa frågor, äger du sannolikt en miljöbil, och har koll på den framtida utvecklingen av miljöbilar, så som vätgasbilen som är i utveckling hos Hyundai. Det något som 1970-talets punkrockband kanske inte ens kunnat föreställa sig, men som de säkerligen skulle förespråka i dagens situation.

Den glammiga jukeboxen

Ibland är det svårt att se skillnad på en flashig jukebox och en glittrig spelautomat på långt håll. Båda är kitschiga och används också flitigt som inredningspryl.

Jukeboxen som många förknippar med nostalgi började tillverkas redan på 30-talet men nådde kulmen under 50-och 60-talen när rocken var som störst. Det är liksom normalt att förknippa en jukebox med de amerikanska haken och de hamburgerätande rockabilly-gängen som flirtade i bilarna.

En jukebox, för de som inte har sett en tidigare, är en stationär, självspelande maskin i ganska glittrig utstyrsel som rymmer många skivor som spelas upp automatiskt när man lägger i ett mynt och trycker på den låt man vill höra. Den första jukeboxen kom till under 30-talet när depressionen gjorde sig påmind och man ville skina upp i vardagens tristess.

Tre stora märken

Rock-Ola, Wurlitzer och Seeburg var de allra största tillverkarna och ett av dem är faktiskt svenskt.

Seeburg som egentligen hade namnet Sjöberg var en utvandrad svensk som var ledande fram till Rock-Ola blev den självklara varianten när rocken hade etablerat sig. De gör även flipperspel och spelmaskiner. Den tyske Wurlitzer är dock den äldste tillverkaren som även gjorde elinstrument. Wulitzer har jukeboxar som är speciellt avsedda för inredning i glamourösa och storskaliga hem.

Rockens struktur och kännetecken

Den ursprungliga rocken har inslag av både blues, jazz, countrymusik och boogie woogie och rocklåtarna hade alla en karaktär som kom att bli typisk för genren. Ofta liknade det en bluestolva och hade ett ordentligt sving i baktakterna vilket var lätt att röra sig till och komma ihåg.

Ordet rock n´roll betyder gunga och rulla. Man vet inte exakt var begreppet kommer ifrån men man tror att det är en sammankomst av dåtidens bildating med hångel i bilar samtidigt som man lyssnade till musiken, på samma gång som man tar med Elvis höftrörelser och musikens takt.

Melodin eller sången har alltid betytt mycket för rock n´roll och den skulle vara enkel att sjunga med och klappa takten till. Man skulle kunna höra melodin väl och när det inte sjöngs, lade man istället in instrumentsolon som gitarr eller piano. Jerry Lee Lewis och Johnny Cash var båda två berömda för sina instrumentsolon i exempelvis ”A Boy Named Sue” och storhiten ”Great Balls of Fire”.

Rockfestivaler att besöka

Sweden Rock Festival

Den här festivalen är förmodligen den mest kända i Sverige och har även blivit internationellt erkänd. Redan 1992 anordnades festivalen men gick då istället under namnet Sommarfestivalen som 1999 ändrades till just Sweden Rock Festival. Den håller på i 3-4 dagar och har sett många världsberömda artister uppträda på scen. Guns n´Roses, Alice Cooper och Kiss är bara några att nämna. Sweden Rock Festival spelas i juni i Blekinge.

Getaway Rock Festival

Denna rockfestival som arrangeras i Gävle sedan 2010, är en relativt ny festival som anordnas med scener både inomhus och utomhus. Många rockartister har uppträtt även här som exempelvis Europe, men dock i en aning mindre skala än Sweden Rock Festival.

Rock Under Broen

Rock under broen är en känd dansk rockfestival som har välkomnat artister som Kim Wilde, Beach Boys och Atomic Kitten. Festivalen tar plats i Middelfart i södra Danmark där man håller på under en dag och att komma hit är dessutom mycket populärt bland alla nordbor sedan festivalen startade 1989. Många artister är danska, vilket ter sig självklart men varje år bjuds det även på internationella namn som man kan hålla utkik efter.

Typiska instrument för rocken

Som redan nämnts är förstärkningen den viktigaste delen inom rocken för att få till ett bra sound.

Den elförstärkta gitarren, elbasen och trummorna är ständigt återkommande och senare kom även synten in i bilden. Trumsetet hade vanligtvis bastrumma, virveltrumma samt cymbaler och småtrummor för att få till ett så varierande ljud som möjligt och man kan även urskilja en och annan trumpet.

Några artister blev också oerhört kända tack vare förmågan att mycket skickligt kunna hantera ett piano. Både Jerry Lee Lewis och Little Richard blev riktiga hejare på pianorock och Elvis kompade både på piano och gitarr.

Genom de elförstärkta instrumenten kunde man skapa många speciella effekter och ljud som tidigare inte funnits. Sådana exempel är förvrängning eller distorsion, feedback och dessutom samla alla instrument på synten, vilket gjorde att man inte behövde tillgång till lika många instrument längre.

Sången står i centrum

Inom rocken är rösterna och sången mycket viktig men eftersom de flesta instrumenten är förstärkta, måste man även se till att förstärka rösten och eventuella akustiska instrument för att överrösta. Ett annat hjälpmedel är också att ha flera körsångare som backar upp låten med doo-wop som en extra effekt till sången.

Svensk rock n´roll

När man talar om den tidiga rocken, tänker man förmodligen mest på USA och de pomadaprydda, läderklädda pojkarna och de skrikiga flickorna på Elvis Presleys konserter. Men vad hände egentligen i Sverige under samma tidsperiod?

Svenska rockartister

Visst var svenskarna inspirerade av den amerikanska rocken som sedan mynnade ut till den brittiska vågen med Beatles och grabbarna, men det fanns emellertid några svenska band som också drog till sig svimfärdiga brudar och lyste upp folkparkerna.

Samtidigt som gitarrerna och pianona spelade för fullt på andra sidan Atlanten, satt några riktiga svenska rockartister och putsade på sina låtar också.

Allra först ut var Rock-Ragge, Rock-Olga och Burken som senare blev ersatta av Little Gerhardt och alla svenska rockmusikfans hjälte – Jerry Williams.

Och man får inte glömma bort hur rocken sedan har mynnat ut i dansbanden som fortfarande är många svenskars favoritstil. Och idag har Sverige artister som Brolle och The Boppers som fyller dåtidens folkparker.

Både Sten och Stanley och Ove Thörnqvist har några riktiga fräsiga rocklåtar som ”Wiggy woogie” och ”Varm korv boogie”.

Ove Thörnqvist

En svensk artist som t.o.m. faktiskt var före Elvis att ge ut en rocklåt, var Ove Thörnqvist med ”Diverse julboogie” 1955. Han samarbetade mycket med Povel Ramel och lekte både med ord i låttitlar och rockmusikens olika stilar, innan han blev bojkottad i både media och på folkparkerna, då han misshandlade en onykter åskådare under en spelning.

På 70-talet gjorde han dock comeback och gjorde både krogshower och stand-up comedy.

Jerry Williams

En svensk artist som verkligen förknippas med rock n´roll är Jerry Williams som fortfarande är aktuell. han började med bandet The Violents på tidigt 60-tal som dessutom var förband åt Beatles. Jerry rockar fortfarande loss i Allsång på Skansen och under konsertevenemang trots sina 75 år.

Rocken och olika musikstilar som uppkommit med tiden

Det finns inte bara rock n´roll att gunga höfterna till. Rocken har sedan 50-talet givit upphov till många andra musikstilar som är inspirerade av den ursprungliga rocken men som dock låter betydligt mer annorlunda än Bill Haley och Buddy Holly.

Men trots att vissa artister räknas in i den eller den kategorien, är gränserna hårfina och många stilar smälter in i varandra.

Hårdrock

I slutet på 60-talet började vissa band att spela allt högre och skrikigare än förut. Elgitarrerna stod i fokus och sångerna utvecklades till allt råare tonarter och man fick tuffare tag på scen. Utstyrseln blev också betydligt mer aggressiv med läder, nitar och långt hår som var inspirerad av skräck och mörker. Kända band inom hårdrock är AC/DC, Black Sabbath, Led Zeppelin och Deep Purple.

Punkrock

Punken är också en aggressivare form av rock och har inslag av hårdrock i sättet det spelas på men hade också texter med mycket provocerande ord där man inte drog sig för att kritisera samhället och vråla ut sin ilska över orättvisor. Punken är också känd för sin klädstil med färgglada tuppkammar, tatueringar och nitprydda skinnjackor. Kända band är The Ramones och Sex Pistols, som med sin manager Malcolm McLaren – partner till modeskaparen ”Vivienne Westwood, gjorde så att bandet orsakade både upplopp och hat. I och med denna punk-era, kom också modet att förändras avsevärt och detta var bl.a. tack vare de brittiska modeskaparna som vid tidpunkten ville vara med och chockera.

Heavy Metal

Heavy Metal är egentligen en ytterligare variant av hårdrocken som anses ännu hårdare, skräckinjagande och mörk. Det är ofta man inte ens uppfattar låtarna med allt skrik och stoj, men musikstilen har rotats djupt och är mycket populär, även i Sverige som har ett flertal band att stoltsera med. Ett stort internationellt band är Metallica och Mega Death.

Glamrock

Den glammiga rocken kännetecknas främst av klädstilen som är mycket glittrig och glammig. Man kan urskilja en blandning av pop och rock och ett känt band som är typiskt glamrockband är Kiss och Alice Cooper men man kan även räkna in Jon Bon Jovi i glitterrocken, trots att de är lite snällare än de förstnämnda artisterna. Även David Bowie hör till glamrock-profilerna med sitt smink och sitt androgyna utseende. Glamrocken handlar också mycket om att tunna ut gränserna mellan könen och det gör Bowie väldigt bra.